Produkten har blivit tillagd i varukorgen
En stormaktsdröm En stormaktsdröm

En stormaktsdröm

Anna-Stina Gröndahl

352 kr
Finns i lager
Finns ej i lagret
.
Finns ej i lagret
Utgivningsår: 2006
Storlek: 210x240 mm
Antal sidor: 172
ISBN10: 91-631-9396-5
ISBN13: 978-91-631-9396-5


En ny bok om stockholms slott – kan den ha någon funktion att fylla? Är inte allt väsentligt redan sagt om den svenska kungaborgen? Är inte dess byggnadshistoria grundligt utredd och arkitektens, Nicodemus Tessin d.y:s, förebilder i italiensk och fransk renässans- och barockarkitektur utforskade in i minsta detalj? I stort sett är det säkert så och ändå kan Anna-Stina Gröndahl visa att viktiga fragor hittills knappast rests och att närliggande aspekter inte beaktats av forskningen. Det gäller framför allt frågorna kring den idévärld som präglat slottets utformning och dekoration. Forskningen har av tradition varit inriktat på de internationella perspektiven i slottets arkitektur. De uppenbara och nära stilistiska och typologiska förbindelserna med romersk 15- och 1600-talsarkitektur och med Ludvig XIV:s Versailles ger Stockholms slott en särställning i nordeuropas barockarkitektur. Det är främst dessa förbindelser som har fångat forskarnas intresse och som också givit slottet dess arkitekturhistoriska prestige. Samtidigt har Tessins metod att fritt kombinera utländska förlagor paradoxalt nog förlett många bedömare att betrakta honom som en osjälvständig epigon utan egen konstnärlig skaparkraft. Den uppfattningen delas väl inte av många idag men benägenheten att uteslutande se Tessins arkitektur i ljuset av hans italienska och franska lärdomar har stått sig. Anna-Stina Gröndahl angriper uppgiften från ett annat håll. Hon försöker utröna vilket helhetsprogram som kan tänkas ligga till grund för slottsbyggnaden och hur det kommer till uttryck i dess arkitektur och bildutsmyckning. För att göra det tar hon med läsaren på en rundresa i den europeiska idé- och konsthistorien samtidigt som hon redovisar de konkreta problem och äldre projekt som Tessin måste ta hänsyn till när han planerade det nya slottet och dess närmaste omgivningar. En central tanke i hennes framställning är, att det nya slottets program inte bara bör sökas inom den internationella representationsarkitekturens ramar, utan att stormaktstidens starka intresse för den nordiska forntiden och den viktiga roll den spelade i den politiska propagandan rimligtvis också kommer till uttryck i kungaborgen. Kunnigt och uppslagsrikt redogör hon för de centrala myterna och motiven och deras roll i stormaktstidens idévärld. Ett kronvittne i sammanhanget är naturligtvis Olof Rudbeck, som i Atlantikan på skenbart vetenskaplig grund ville bevisa, att mytens Atlantis inte alls sjunkit i havets djup utan i själva verket var Sverige. Det gav fosterlandet rang och värdighet av att vara kulturens vagga – den grekiska och romerska antikens kultur var i det perspektivet en avläggare av den nordiska! En poäng med Rudbecks teori var, att den romerska antikens konst och myter, som allt sedan renässansen präglade den europeiska konsten och som ingen representationskonst klarade sig utan, kunde ges en ”nordisk” tolkning. Tyvärr vet man inte vad Tessin tänkte om Rudbecks storvulna historieskrivning, kanske var han i likhet med Erik Dalbergh skeptisk. Säkert är emellertid, att han kände till honom och hade ett exemplar av Atlantikan i sin ägo. Det är likaså troligt, att han kommit i kontakt med Rudbeck under sin studietid i Uppsala, där Rudbeck verkade som professor och även undervisade i byggnadslära. Oberoende av Tessins inställning till Rudbecks teorier är det mot bakgrunden av det starka intresset för den nordiska forntiden i 1600-talets Sverige befogat att fråga sig vilken roll denna idé- och motivvärld kan ha spelat i Tessins konception av den svenska kungaborgen. Poängen med Anna-Stina Gröndahls framställning är, att hon på ett både tankeväckande och uppslagsrikt sätt kan göra denna infallsvinkel fruktbar på flera plan. När hon visar, att den inre borggårdens proportioner kan förklaras av att de bygger på pentagonen som geometrisk figur och att den i sin tur, som pentagramm, kan associera till polstjärnan – den svenska symbolen per préférence – öppnar hon blicken för hur sambanden mellan symboliskt tänkande och arkitektoniskt skapande kan se ut. Intresseväckande och centralt för hela undersökningen är också hennes resonemang kring tornet Tre Kronor. Hur kunde Tessin övertyga rådet om nödvändigheten att undanröja resterna av denna viktiga symbol, i stället för att bygga upp det igen? Räckte det verkligen med att hävda, att ett torn inte var förenligt med den moderna arkitekturens estetik? Här är inte platsen att ta bort spänningen för läsaren och avslöja vilka svar Anna-Stina Gröndahl föreslår på den frågan eller på de många andra problem hon dryftar. Hennes bok är ett både välskrivet, originellt och kunskapsrikt arbete som förtjänar många läsare och som den framtida forskningen kring det tessinska slottet inte kan förbigå.

Lars-Olof Larsson




Artikelnummer:
00904-0