Produkten har blivit tillagd i varukorgen
Bosättningsmönstret på Gotland under stenåldern Bosättningsmönstret på Gotland under stenåldern

Bosättningsmönstret på Gotland under stenåldern

Inger Österholm

187 kr
Finns i lager
Finns ej i lagret
.
Finns ej i lagret
Utgivningsår: 1999
Storlek: 210x297 mm
Antal sidor: 217
ISBN10: 91-630-8423-6
ISBN13: 978-91-630-8423-2


Introduktion Gotland är med sitt insulära läge mitt i Östersjön ett väl avgränsat forskningsområde. Den regionala slutenheten har lett till en intern utveckling, men främmande kulturinflytelser har nått ön på olika vägar och integrerats i de lokala processerna. Dylika inslag är ofta identifierbara och kan därigenom belysa kontaktvägar och kontaktområden. Öns speciella geologi och topografi har på olika sätt påverkat utformningen av kultur, samhälle och ekonomi genom tiderna. Den långsmala ön har t. ex. dubbelt så lång kustlinje som ett motsvarande stycke fastlandskust med hav på endast en sida. En speciell effekt har också den relativt snabba landhöjningen haft. På stenåldern torde den ha varit bortåt tre meter per årtusende på stora delar av Gotland och hade till följd att långgrunda stränder snabbt flyttade utåt. Tidigare havsvikar förvandlades till brackvattenlaguner och sedermera till insjöar. Den säljagande och fiskande befolkningen måste i regel följa den flyttande stranden utåt. Detta har lett till att kronologiskt skilda boplatser också är korologiskt åtskilda. De äldsta ligger högst upp vid tidiga kustlinjer, och de yngre längre nedåt/utåt. Uppräknade komponenter bildar ett komplex, som för arkeologisk forskning, inte minst forskning rörande stenåldern, innebär speciellt gynnsamma möjligheter till sammanfattande undersökningar och analyser med vetenskaplig räckvidd också utanför Gotland. Vad gäller Gotlands stenålder i sin helhet har emellertid inte några övergripande studier omfattande bosättning och ekonomi presenterats sedan seklets början. N. Lithberg framlade 1914 en doktorsavhandling kallad Gotlands stenålder, och 1927 kom ytterligare en avhandling med titeln Gotlands stenåldersboplatser skriven av J. Nihlén. Båda är i sitt slag utmärkta arbeten, speciellt med tanke på att praktiskt taget enda undersökningsmetod vid den aktuella tiden var provgrävningar med ledning av påträffade lösfynd, men självfallet har inte desto mindre behovet av en modernare sammanställning efterhand blivit alltmera aktuellt. Detta inte minst som en rad nya undersöknings- och analysmetoder numera står forskningen till buds. Målsättningen med föreliggande arbete har varit att kartlägga bosättningsmönster, fysisk miljö, ekonomi och social struktur på Gotland under stenåldern, d.v.s. från de första bosättningarna på ön under mesolitisk tid till och med senneolitikum. Arbetets teoretiska del har omfattat studiet av olika lokaliseringsfaktorer, dels sådana av naturgeografisk karaktär och dels sådana av knlturgeografisk/socioekonomisk karaktär, samt deras inbördes rang och betydelse. Speciellt studium har ägnats de faktorer som legat bakom större förändringar i stenålderssamhället över tiden, såsom förändringar av näringsfång och gruppstruktur/boendestruktur. Materialanalysen i arbetet har innefattat en sammanställning av arkeologiska material från tidigare undersökningar och ett systematiskt framtagande av nytt material för att kunna verifiera eller falsifiera i utgångsläget uppsatta frågeställningar och kunna besvara under arbetets gång uppkomna nya problemställningar. Ett fyndmaterial, som därvid ägnats speciellt ingående analyser är keramiken. Detta med anledning av dess användbarhet för översiktlig datering av kulturlager och bedömning av lagrens kulturtillhörighet samt dess stora värde som källa, när det gäller att spåra sociala kontakter. Keramiken har inte enbart analyserats med avseende på dekor- och kärltyper utan har också underkastats teknologiska analyser för att grovt kunna separeras i grupper. Det samlade källmaterialet har testats med så många olika undersökningsmetoder som möjligt, inte minst naturvetenskapliga sådana, för att ett så säkert underlag som möjligt skulle erhållas för att skapa en bild av stenålderns bosättningsmönster, naturmiljö, näringsfång och sociala struktur. Också etnografiska paralleller har i vissa fall tagits till hjälp. I undersökningsstrategien har ingått, att tre referensområden av var sina typer ägnats mera ingående undersökningar för att sedan kunna vara normgivande vid tolkningen av undersökningar i andra områden. Frågeställningar, som utgjort riktlinjer för arbetet, har varit:
•Huruvida den gotländska stenåldersbosättningen uppvisar ett regelbundet mönster, d.v.s. en regelbunden uppdelning i bosättnings/resursområden.
•Huruvida kontinuitet rått inom olika bosättningsområden under hela stenåldern.
•Huruvida bosättningen varit kustbunden och/eller belägen i inlandet över tiden.
•Huruvida orsaker kan spåras till förändringarna i stenåldersfolkets ekonomi över tiden.
•På vilket sätt fyndmaterialet speglar kontakter inom och utanför Gotland.




Artikelnummer:
00037-0